Första inlägget, eller kanske en nystart.
Jag kanske ljuger lite i rubriken när jag säger första inlägget. Det här är inte mitt första på den här bloggen.
Jag har haft denna i många år, däremot så har den varit oanvänd i närmare 10år.
Nu har jag bestämt mig för att ge det här ett försök igen. Därför har bloggen blivit rensad och layouten är uppdaterad.
Jag håller på att skriva min självbiografi/manus, vad man nu vill kalla det.
Den handlar om min resa genom psykiatriska vården som vi har i det här landet.
Mitt i allt när jag satt och skrev på den så poppade det upp mycket frågor i mitt huvud,
Jag fick tyvärr inte mycket till svar, och jag började fundera på vars jag kunde få tag på informationen som kunde hjälpa mig.
Tankarna föll på journalerna från psykiatrin. Där borde såklart svaren till alla mina frågor finnas.
När jag började söka efter hur jag kunde få tag på dessa så fylldes jag av ett illmod och jag vart jätte orolig. Orolig för vad som kunde finnas i journalerna. När man har gått igenom en sådan period i sitt liv där för mig hemska saker har hänt, då förtränger man såklart mycket. Hur mycket har jag förträngt, och vill jag verkligen läsa detta för att bli påmind ?
När man förtränger saker så gör man såklart det av en anledning, man vill inte minnas det.
Men mitt i illamåendet av vad som kan finnas där så tänker jag även att jag måste påminna mig själv om det här. Jag måste för att göra min historia i min självbiografi så ärlig som möjligt, det sista jag vill göra är att basera den på saker som "kanske" har hänt. Men för mig personligen är det även en viktig sak att göra för att kunna fortsätta bearbeta och gå vidare. Bli starkare som person.
Jag har beställt journalerna nu, kommer gå igenom dessa när jag har fått dom i handen. Sen kan jag fortsätta min resa att skriva, och förhoppningsvis är det inte så mycket jag har förträngt.
Stay strong | Stay alive
Den handlar om min resa genom psykiatriska vården som vi har i det här landet.
Mitt i allt när jag satt och skrev på den så poppade det upp mycket frågor i mitt huvud,
- Stämmer verkligen det här?
- Hände det här ?
- Var det nånting mer som hände ?
- Hur mycket av det här har jag förträngt?
Jag fick tyvärr inte mycket till svar, och jag började fundera på vars jag kunde få tag på informationen som kunde hjälpa mig.
Tankarna föll på journalerna från psykiatrin. Där borde såklart svaren till alla mina frågor finnas.
När jag började söka efter hur jag kunde få tag på dessa så fylldes jag av ett illmod och jag vart jätte orolig. Orolig för vad som kunde finnas i journalerna. När man har gått igenom en sådan period i sitt liv där för mig hemska saker har hänt, då förtränger man såklart mycket. Hur mycket har jag förträngt, och vill jag verkligen läsa detta för att bli påmind ?
När man förtränger saker så gör man såklart det av en anledning, man vill inte minnas det.
Men mitt i illamåendet av vad som kan finnas där så tänker jag även att jag måste påminna mig själv om det här. Jag måste för att göra min historia i min självbiografi så ärlig som möjligt, det sista jag vill göra är att basera den på saker som "kanske" har hänt. Men för mig personligen är det även en viktig sak att göra för att kunna fortsätta bearbeta och gå vidare. Bli starkare som person.
Jag har beställt journalerna nu, kommer gå igenom dessa när jag har fått dom i handen. Sen kan jag fortsätta min resa att skriva, och förhoppningsvis är det inte så mycket jag har förträngt.
Stay strong | Stay alive